Så här beräknar man skatten i ett aktiebolag

Så här beräknar man skatten i ett aktiebolag

Så här beräknar man skatten i ett aktiebolag

Efter slutet på varje räkenskapsår ska alla bolag göra ett bokslut. Som del i bokslutet ingår att räkna ut hur mycket skatt bolaget ska betala på årets resultat. Det resultat som beskattas kallas ”skattemässigt resultat”. Det skattemässiga resultatet utgår från det ”bokföringsmässiga resultatet”, som är skillnaden mellan intäkter och kostnader under året. Dock måste detta resultat ofta justeras för att komma fram till det skattemässiga resulatatet. Justeringarna kallas just ”skattemässiga justeringar”.

Skattemässigt resultat beräknas enligt följande:

  • Årets resultat före bokslutsdispositioner
  • Bokslutsdispositioner
  • Schablonintäkt på periodiseringsfonder
  • Ej avdragsgilla kostnader
  • Ej skattepliktiga intäkter
  • Outnyttjat underskott från tidigare år

Det skattemässiga resultatet avrundas sedan nedåt till närmaste tiotal och multipliceras med aktuell skattesats för bolagsskatt (f.n. 22%). Resultatet är årets skatt.

Årets resultat före bokslutsdispositioner

Skatteberäkningen utgår i grunden från ”Resultat före bokslutsdispositioner” i resultaträkningen. Detta är summan av alla poster i årsredovisningen före rubriken ”Bokslutsdispositioner”. Använder man BAS-kontoplanen är det summan av alla resultatkonton 3000-8799.

Bokslutsdispositioner

Bokslutsdispositioner är åtgärder som företaget kan göra för att förändra det skattemässiga resultatet. Syftet med dispositionerna är normalt att sänka sin beskattning eller skjuta upp beskattning till ett senare tillfälle, men beskattningen kan även öka.

Den vanligaste bokslutsdispositionen är avsättning till periodiseringsfond, där en del av det skattemässiga resultatet får avsättas i upp till 6 år. För juridiska personer får upp till 25% av resultatet sättas av. För fysiska personer som är delägare i handelsbolag samt för enskilda näringsidkare är procentsatsen 30%. Senast efter 6 år måste avsättningen återföras till beskattning.

En annan vanlig form av bokslutsdisposition är koncernbidrag. Med koncernbidrag kan ett överskott i ett bolag flyttas till ett annat bolag inom samma koncern. Om det mottagande bolaget har gjort en förlust så kan vinst kvittas mot förlust och den totala beskattningen sänkas.

Schablonintäkt från periodiseringsfonder

Om företaget vid årets ingång har avsättningar i periodiseringsfonder så tas en schablonintäkt från dessa fonder upp till beskattning. Det totala värdet av alla avsättningar som fanns vid årets ingång multipliceras med en procentsats* som varierar från år till år. Resultatet av detta läggs på det skattemässiga resultatet. Notera dock att schablonintäkten inte bokförs som en faktisk intäkt, utan påverkar endast det skattemässiga resultatet.

* Procentsatsen man ska multiplicera med är 72% av den stadslåneränta som gällde vid utgången av november året innan det kalenderår då räkenskapsåret tar slut. Skatteverket fastställer varje år den procentsats som ska användas, och de avrundar procentsatsen till två decimaler. Det är den avrundade siffran som ska användas. För räkenskapsår som tar slut under 2016 är procentsatsen 0,47%. För räkenskapsår som tar slut under 2017 är procentsatsen 0,36%.

Ej avdragsgilla kostnader

Ej avdragsgilla kostnader är sådana kostnader som har bokförts men som inte ska sänka det skattemässiga resultatet. Exempel är representation över vissa gränsbelopp, vissa sjuk- och hälsovårdskostnader, sjukvårdsförsäkringar samt kostnadsränta på skattekontot. Dessa kostnader har bokförts som kostnader och har därmed sänkt företagets resultat. Därför måste motsvarande belopp läggas till det skattemässiga resultatet, för att ta upp hela beloppet till beskattning.

I BAS-kontoplanen är ett antal konton markerade som ej avdragsgilla kostnader. Bokför man ej avdragsgilla kostnader på avsedda konton så kan ett skatteberäkningsprogram automatiskt justera resultatet med dessa kostnader. Exempel på sådana konton är 6072 ”Representation, ej avdragsgill”, 7662 ”Sjuk- och hälsovård, ej avdragsgill” och 6992 ”Övriga externa kostnader, ej avdragsgill”.

Ej skattepliktiga intäkter

Vissa typer av intäkter är inte skattepliktiga. Det vanligaste examplet är intäktsränta på skattekontot. Om intäkten har bokförts som intäkt har den påverkat resultatet. Därför måste motsvarande belopp dras från det skattemässiga resultatet för att undvika att skatt dras på beloppet.

Outnyttjat underskott från tidigare år

Om företaget har gjort en förlust under ett tidigare räkenskapsår så får det underkottet föras vidare till efterföljande år för att kunna kvittas mot en framtida vinst. Om företaget har gjort en vinst (överskott) för det aktuella beskattningsåret, men har en tidigare förlust (underskott), så drar man ifrån underskottet från det skattemässiga resultatet. Om totalsumman är ett negativt belopp så kan detta kvarvarande underskott föras vidare till nästa räkenskapsår.

OBS! För att kunna föra vidare underskott till kommande beskattningar så krävs att underskottet har redovisats i inkomstdeklarationen. Detta gäller även om man gör en förlust flera år i rad. Då ska man varje år räkna samman underskottet från tidigare år med resultatet för aktuellt år och föra vidare summan.

Ett exempel

Bolaget Acme AB ska göra bokslut för räkenskapsåret 2017-01-01 – 2017-12-31.

  • Bolagets resultat före bokslutsdispositioner är 85 437 kr
  • Bolaget gör en avsättning till periodiseringsfond på 10 000 kr
  • Sedan tidigare har bolaget avsatt totalt 50 000 kr.
  • Bolaget har haft 1 740 kr i ej avdragsgill representation
  • Bolaget betalar en sjukvårdsförsäkring som endast är avdragsgill med 20%. Den icke avdragsgilla delen uppgår till 5 320 kr
  • Slutligen har bolaget fått intäktsränta på skattekontot på totalt 96 kr.

Givet ovanstående förutsättningar räknar man ut bolagsskatten enligt följande.

Schablonränta på periodiseringsfonder

50 000 kr Total avsättning till periodiseringsfond vid 2016 års ingång
0,19% Räntesats för 2016
95 kr Detta belopp ska tas upp till beskattning

Ej avdragsgilla kostnader

1 740 kr Ej avdragsgill representation
+ 5 320 kr Sjukvårdsförsäkring, ej avdragsgill del
7 060 kr Detta belopp ska återföras till beskattning

Skattemässigt resultat

Komponent Belopp Kommentar
Resultat före bokslutsdispositioner 85 437 kr Summan av resultatkonton 3000-8799
Avsättning till periodiseringsfond -10 000 kr Eget beslut, dock max 25% av skattemässigt resultat innan denna avsättning
Schablonintäkt från periodiseringsfond 95 kr Enligt beräkning ovan
Ej avdragsgilla kostnader 7 060 kr Enligt beräkning ovan
Ej skattepliktiga intäkter -96 kr Intäktsränta på skattekontot
Summa 82 496 kr Detta är det skattemässiga resultatet
Avrundat nedåt 82 490 kr Skatteunderlag

Skatt på årets resultat

82 490 kr Skatteunderlag
 22% Skattesats
18 147 kr Detta är den skatt som ska betalas

Bokföring av skatt

När skatteberäkningen är klar ska skatten bokföras, och därefter årets resultat.

No Comments

Post a Comment

Your email address will not be published.